Jag tror det är närmare 25 år sedan jag satt på en hästrygg senast men någonstans så sitter det kvar i reptilhjärnan hur man ska göra för att få hästen att stanna i a f och att sakta röra sig frammåt. Resten gjorde hästen själv för det var en van tur-ridningshäst som visste vad som skulle ske utan att man behövde säga så mycket åt henne. Åsk var hästens namn och det var en liten tjej som var lite lagom bestämd och kom någon häst bakom henne för nära så skuttade hon till med bakbenen för att bestämt säga "Kom inte så där nära".
Vi provade TÖLTA. Det tog ett tag att komma på knepet, först var det rätt så skumpigt men när jag väl kom på hur man skulle sitta i sadeln så var det härligt. En lite lagom svängig rörelse och man satt rätt stilla. Så skulle man nog kunna rida en hel dag om man först for på gym och tränade upp vissa delar av kroppen tex lårmusklerna.

Grålle, en av hästarna som var med på turen.
(Bild lånad från Tiljeholmens islandshästgård)
1 kommentar:
Visst var det kul! Och du - det rymms ju faktiskt en i ert stall... Grålle var ju min! :-)
Skicka en kommentar